Ibland uppstår problem i våra relationer. Det kan exempelvis bero på svartsjuka, missförstånd eller olikheter i familjerelationer, kärleksrelationer eller vänskapsrelationer. För att ett förhållande ska vara fungerande och givande krävs både energi, tålamod och kompromisser från båda. Olika typer av faktorer såsom stress, olika värderingar och motgångar kan bli tunga påfrestningar för en relation. I vissa fall vet man precis vad som är orsaken, medan det i andra fall kan vara mer diffust.
Det finns inget facit på vad som är ett problem i en relation, utan det är den enskilda individens upplevelse som avgör om det finns relationsproblem eller inte. Till exempel kan det vara svårigheter att kommunicera med varandra. Det kan handla om att man tolkar saker på olika sätt, att den ena berättar om allt medan den andra inte vill dela med sig. I en kärleksrelation kan det vara att men inte litar på varandra. Anledningen till brist på tillit kan vara många, exempelvis otrohet, brist i kommunikationen eller föreställningar om vad den andra har för sig.
Om din partner har en ett manipulativt beteende kan det tendera att plantera självanklagelser och känslor av skuld hos dig själv. Det kan leda till att du inte tror att du förtjänar något annat, något bättre. De delar av vår hjärna som har som uppgift att att hålla oss vid liv uppfattar signaler om att stanna kvar i en relation, trots utsattheten, som en fråga om överlevnad. När detta system drar igång så kan dessa känslolägen förväxlas med kärlek.
I terapi kan du stärka din inre trygghet som ger dig styrka att sätta dina gränser och säga nej till det som skadar dig. Om du inte mår bra i din relation är det en god ide att söka hjälp.
Att känna sig ensam kan drabba oss alla i olika grad under perioder i livet. Till exempel om du flyttar till en ny ort, byter skola eller arbetsplats, går igenom en separation, förlorar en förälder eller någon annan närstående. Ofta förknippas ensamhet med avsaknaden av nära vänner, en kärlekspartner eller familj att dela tankar och känslor med. Men det är också vanligt att känna ensamhet om man upplever sig annorlunda, inte känner sig sedd eller förstådd eller inte hittar någon mening med livet.
Du kan känna dig lika ensam med ett stort socialt nätverk som om du har få sociala kontakter. Upplevelsen av ensamhet kan inte räknas utifrån antalet sociala kontakter eller relationer. När vi känner oss ofrivilligt ensamma ökar nivån av stresshormoner. Kroppen och hjärnan reagerar på samma sätt som när du utsätts för en fara.
Mest skadlig är den ensamhet som är långvarig. Över tid skapar den en lågintensiv stress. Långvarig ensamhet kan också ge problem med sömnen, göra dig lättirriterad, rastlös, orkeslös och deprimerad eller göra att du känner hopplöshet.
Hur du upplever ensamheten är individuellt men den kan kännas som ett kroppsligt obehag och till och med som fysisk smärta. Du kan också känna övergivenhet, otrygghet, hopplöshet, nedstämdhet och ångest.
© Copyright 2021 KBT Västerås
